Fotboll

England ligger mycket, mycket illa till i EM-kvalet, för att säga det milt. Onsdagens förlust borta mot Ryssland sved rejält. Ryssland behöver bara slå Israel och Andorra samtidigt som Kroatien behöver slå Makedonien. Om de går ut och fullföljer de uppgifterna så kan England vinna med hur mycket de än vill i sista matchen mot Kroatien, de kan ändå glömma EM.

Den mest nervkittlande tillställningen för britterna komemr onekligen inträffa den 17:e november och utspela sig i Tel-Aviv. Israel har stått för ett starkt EM-kval och om något land kan slå Ryssland av dess två sista motståndare så är det laget från Mellanöstern. Och för att göra Englands elände ännu lite värre kan man ju lägga till att måste-vinsten mot Kroatien inte blir någon barnlek, långt ifrån.

Hur blev det då så här? England med spelare som Owen, Rooney, Gerrard, Lampard, Ferdinand och Crouch, alla bofasta i något av världens bästa klubblag, kan komma att missa EM! Är Steve McLaren verkligen rätt man? Han har nyligen gått ut i pressen och konstaterat att han förtjänar mer tid i sitt lagbygge. Här finns inte tid att bygga något, Steve! Och ska det byggas ska det göras fort, med tanke på de världsspelare du förfogar över. Du tror fortfarande att du är rätt man för jobbet, men misslyckas du att skaffa biljetter till EM-slutspelet nästa år kommer en specialbiljett tilldelas dig, signerad av en hel nation av fotbollsgalna britter – din biljett ut ur landet.

Svennis gick aldrig långt med England i något slutspel, men han tog dem alltid dit, och spelet kan inte ha varit (och var inte) dåligt, i så fall hade han inte fått stanna så länge som han gjorde. McLaren har, även om jag kanske inte sett tillräckligt med matcher, åtminstone inte imponerat på mig i sitt sätt att försöka få laget att spela fotboll. Jag begriper inte riktigt vad det är han ”bygger”, men jag får den känslan att ritningarna innehåller ett och annat misstag…

Andra bloggar om: fotboll, svennis, england, em-kval, ryssland, israel, andorra, kroatien, makedonien, em, november, tel-aviv, owen, rooney, gerrard, lampard, ferdinand, crouch, steve mclaren, världsspelare

Sommaren 2003 köpte den ryske oljemilardären Roman Abramovich Chelsea och började genast pumpa in pengar i klubben. Stjärnspelare som Veron och Crespo värvades till klubben som slutade trea i ligan. Till säsongen efter lyckades man knyta till sig den portugisiske succétränaren José Mourinho. Redan första säsongen, med honom vid rodret, vann man både ligan och ligacupen. Säsongen 2005-06 lyckades man försvara Premier League-titeln. Rekord som flest matcher i raden utan förlust på hemmaplan och minst antal insläppta mål slogs vilket ledde till att laget lyftes till skyarna och Mourinho framstod som gud själv.

Förra säsongen började dock framgångarna avta något. Man vann visserligen ligacupen igen, men i Premier League blev det en snöplig andraplats och i Champions League återigen bara semifinal.

Den här säsongen har det fortsatt utför. Ligan började dåligt och i september avgick Mourinho. Anledningen uppgavs vara interna stridigheter med Abramovich. Nu i dagarna har även Didier Drogba gått ut med att han vill lämna klubben. Att förlora Drogba skulle vara ett hårt slag rent sportsligt för Chelsea. Mycket av spelet bygger på honom och han är en av få spelare som faktiskt har varit ordinarie under storhetstiden. Vad som är ännu värre är det faktum att han vill lämna klubben. Det är inte ett normalt beteende i en storklubb som Chelsea att spelare öppet går ut med att dem vill spela för en annan klubb. Jag kan inte se någon annan anledning en att det finns stora interna svårigheter i klubben.

Roman Abramovich har utan tvekan stor makt över Chelsea. Han lägger sig i mycket av det sportsliga vilket är en stor anledning till att Mourinho slutade. Han fick inte som han ville när det gällde taktik, spelarköp, mm. Som tränare är det en ohållbar situation och jag förstår Mourinhos beslut att lämna klubben. Chelseas stora problem är att man är så beroende av Abramovichs pengar. Utan dem skulle man inte ha den position man har idag. På lång sikt tror jag det blir svårt för Chelsea att behålla dem stora framgångar man nått de senaste åren. Det är inte hållbart att ha ägare som påverkar såpass mycket. Det sportsliga ska vara upp till tränarstaben och spelarna, inte ägarna.

På sätt och vis gläder Chealseas fall, om man nu kan kalla det så, mig. Det visar att man inte kan bygga en klubb enbart på pengar, det finns fler faktorer som spelar in. Självklart är pengar viktigt, men inte allt. Jag tror att detta är bra för fotbollen!

Andra bloggar om: fotboll, Chealsea, pengar, ekonomi, Abramovich, Mourinho

Här har man spenderat närmare två timmar framför dumburken bara för att se hur Sverige misslyckas med att säkra en plats i EM 2008. Inget gjorde mig glad under hela matchen. Sverige tog visserligen ledningen tidigt, men vad hände sen? Ja, jag såg i alla fall inga läckra finter, inga snygga passningar och ingenting annat positivt heller för den delen. Nordirland dominerade andra halvlek,

Nordirland…vad är det för någonting? Är inte det helt enkelt norra delen av Irland eller någonting sånt? Det känns inte direkt som en landslag som över huvud taget borde tillåtas ha bollen på blågul planhalva. Men jojo, absolut, inga problem alls, vi svenskar är så gästvänliga så!

Kim Källström tog över vänsterkanten från Fredrik Ljungberg som lämnade återbud. Kim gjorde ingen glad. De svenskar som fick mig att småle någon gång ibland var Tobias Linderoth med sina fighteregenskaper, och nye högerbacken Matias Concha med sina härligt långa inkast som var Sveriges farligaste anfallsvapen idag (sorgligt men sant). Concha stod inte för några större misstag heller, vilket man tyvärr inte kan säga om backkollegan Petter Hansson. Petter gjorde i övrigt en bra match, men grodan i duellen med Nordirlands målskytt Lafferty är svår att förlåta.

Nu krävs oavgjort mot Spanien och vinst mot Lettland om vi vill vinna gruppen. Mot Spanien vill vi se lite fotboll! Ner med larviga långbollar på jorden, gubbar, spela snyggt!

Andra bloggar om: fotboll, svenska landslaget, em-kval, nordirland, mattias concha

En vinst idag, och Sverige har ett förnämligt utgångsläge inför de två sista gruppspelsmatcherna. Det ska vi väl klara av?

Preliminär startelva:

Andreas Isaksson

Matias Concha – Olof Mellberg – Petter Hansson – Erik Edman

Christian Wilhelmsson – Tobias Linderoth – Anders Svensson – Fredrik Ljungberg

Johan Elmander – Zlatan Ibrahimovic

Ett slagkraftigt lag med en spelsugen Zlatan i form, en lekglad Chippen Wilhelmsson, och ett ordinarie mittlås. Nu väntar vi oss riktigt bra fotboll, gossar. Upp till bevis!

Andra bloggar om: fotboll, Sverige, Nordirland, Isaksson, Mellberg, Matias Concha, Chippen Wilhelmsson, Fredrik Ljungberg, Zlatan,

En pinfärsk artikel om en av våra svenska stjärnor har lagts upp här på fotboll. Kim Källström startade sin karriär som sjuåring i Sandvikens IF, och har nu nått ända till sydöstra Frankrike och den franska dominanten Lyon. Läs om hur det gick till!

Andra bloggar om: fotboll, kim källström, frankrike, lyon

Landslaget gjorde lite mer än vad som behövdes i kvällens match mot Lichtenstein. Fotbollen vi såg var inte den mest ljuvliga man skådat tidigare, men målen var vackra, och svenskarna hade kul på planen.

För mig var det som vanligt, jag såg ungefär 90% av matchen men lyckades ändå missa samtliga tre mål. Tur att det finns repriser och matchsammandrag. Fredrik Ljungberg inledde målskyttet för Sverige efter en läcker överhoppning av Marcus Allbäck. Chippen Wilhelmsson hade lekstuga på sin högerkant, och hans två-noll mål skedde efter att han hade snurrat upp två motståndare. Med ett distinkt långskott satte Anders Svensson trean i andra halvlek.

Känner att det är dags att göra klart för alla hur det ligger till i grupp F. Sverige har nu spelat 9 matcher i gruppspelet, Spanien är i andra halvlek av sin tionde. Våra nordiska grannar i sydväst verkar tyvärr inte ha någon lust att hjälpa oss dra ifrån, och Spanien leder matchen med 2-0. Låt oss antaga att Spanien går segrande ur striden, då ligger det till så här:

Sverige ligger på samma poäng som Spanien men med en match mindre spelad (Spanien har ingen match på onsdag). Om Sverige vinner mot Nordirland ligger vi mycket bra till inför mötet mot spanjorerna själva. För Även om Spanien vinner den matchen med 2-0 kommer Sverige att vara kvar på förstaplatsen i tabellen, fast med samma poäng som Spanien.

Skulle Sverige och Spanien sluta på samma poäng när alla matcher är färdigspelade (låt oss anta det) kommer resultat i inbördes möten att tillämpas. Eftersom Sverige slog Spanien i första matchen med 2-0, kommer Spanien vinna gruppen endast om de slår Sverige med fler än två mål. Vinner de med 2-0 blir de exakt lika med Sverige, och i det fallet tillämpas total målskillnad i gruppen, där Sverige i skrivande stund har ett övertag på hela fem mål.

Förvirrande? Om du som läsare inte är helt insatt i fotboll så kan vi säga det på det här sättet: Sverige ligger så pass bra till i gruppspelet att de inte behöver vinna alla sina återstående matcher för att vinna gruppen. Men det vore förstås det bästa!   

Andra bloggar om: fotboll, sverige, mål, fredrik ljungberg, marcus allbäck, chippen wilhelmsson, anders svensson, spanien, poäng, vinna

Den långe ivorianen spelade lysande fotboll i Chelsea förra året och vann skytteligan, i år har han bara gjort ett mål på sex matcher, men han är fortfarande mycket viktig för London-klubben. Nu har han erkänt att en övergång till Milan eller Real Madrid inte vore allt för dumt.

Drogba har förklarat att han är missnöjd med tränarbytet i Chelsea (Jose Mourinho har som bekant avslutat sin sejour i klubben), och rörande Milan och Real Madrid anser han att de båda är klubbar med fantastisk historia och bra traditioner. ”Vilken fotbollsspelare som helst skulle vilja spela för dem”, sa Drogba till spansk press (förhoppningsvis inte samtidigt då).

Förmodligen kommer inte Drogba flytta förrän den nuvarande säsongen är över, tills dess har han mycket att bidra med i Chelsea, som inte har fått bästa möjliga start i premier league. Kan den gode Didier komma hitta den formtopp han hade förra säsongen och få åskådare att begripa varför fotboll inte har någon konkurrens i storhet inom sporten?  

Andra bloggar om: fotboll, didier drogba, chelsea, london, milan, real madrid, jose mourinho, historia, premier league, sporten

Nu är fotbollssäsong snart över här i Sverige. Hos den riktige fotbollsfantasten börjar då abstinensbesvären växa fram. Med en digitalbox kan man göra sig av med dem flesta av sina problem men den riktiga känslan uppnår man endast på arenan. Den känslan kan man nå genom en fotbollsresa. Någon som blir avundsjuk när jag berättar att jag har biljett till Barcelona – Valencia i vår?

Andra bloggar om: fotboll, fotbollsresor, Barcelona, biljett

Säsongen 1999-00 vann Deportivo La Liga, för att följa upp med två andraplatser och två tredjeplatser. Efter den andra tredjeplatsen 2004 har allting bara gått spikrakt ner i avgrunden för det forna storlaget. Två åttondeplatser följda av en trettondeplats(!) förra året.

Fjolårssäsongens skyttekung i Deportivo var Javier Arizmendi som halkade in fem bollar. Ett sådan facit är så horribelt genomkasst så man nästan blir rädd. Skyttekungen har dessutom bytt klubb till Valencia, så lagets bäste målskytt blir istället vänsterbacken Capdevila på fyra mål. Capdevila har bara därför flyttat till Valencia. Den säkre mittbacken Jorge Andrade har ju som bekant också flytt fältet, han till juventus.

Fartyget Deportivo är riktigt illa däran, skador på både för och akter gör att skeppet sjunker med en hisklig fart, och det skulle inte förvåna mig om Deportivo, som en gång stod för sån fantastisk fotboll, faktiskt får lämna La Liga i år. Med skepp o med hoj! Kan nye mexikanen Andrés Guardado minska farten? Han bidrog trots allt till Deportivos bortaseger mot Sevilla i helgen. Föga troligt dock…

Andra bloggar om: deportivo la coruna, deportivo, la liga, arizmendi, valencia, capdevila, andrade, juventus, andres guardado, sevilla, fotboll

Lyons säkre mittback Cris åkte för ett antal veckor på en skada som håller honom borta från all fotboll i minst ett halvår. Supermålvakten Coupet åkte dessutom han på en skada och blir borta i fyra månader. Inte bra, inte bra för de mångfaldiga franska mästarna. Men det verkar som de kan lyckas ändå…

I helgen slog Lyon Bordeaux med 3-1, Kim Källström spelade bra och visade sin härliga fotboll som vi inte har sett någonting av i landslaget på ett tag. Lyons vinst lär ha hjälpt en aning mot besvikelsen efter 3-0-förlusten hemma(!) mot skotska Rangers. Lyon leder Ligue 1 med samma poäng som överraskningslaget Nice, som dessutom har spelat en match mindre.

Andra bloggar om: Källström, Lyon, Cris, Coupet, skada, bordeaux, kim källström, rangers, ligue 1, fotboll, nice